Pojke i två Världar

Detta är hågkomster om en skotsk pojkes upplevelser på sina morföräldrars gård i Queensland, Australien, i början av 1980-talet. Pojken som det handlar om, var jag.

Jag sitter här ensam en sen kväll i mitt ”pojkrum” i vårt stora hus i Invernesshire. Mor är nostalgisk och har låtit nästan allt förbli här inne som det var innan jag reste hemifrån för flera år sedan. Jag kommer alltid att ha mitt rum här i dette hus. På en väggkrok ser jag min bredbrättade Akubra-hatt som jag fick som avskedsgåva av Jacaroo-killarna på mina morföräldrars hästgård i Australia….och jag minns!

I nästan två år innan jag blev tonåring vistades jag som ”landsflykting” på mina morföräldrads gård i Queensland, Australia. Detta på grund av min fars ”order” att jag skulle inställa mig på en internatskola i Scotland. En skola som min mor ansåg vara mer militarskola, därför nekade hon blankt till detta. Min fars släkt hade varit militärer i flera generationer men mor önskade det var nog nu. Far ämnade föra mig till skolan ändå men mor förekom honom. En tidig morgon blev jag hämtad av min hitreste morbror och reste med honom till Australia. Jag trodde det skulle bli ett kort äventyr men anade inte att det skulle ta nästan två år innan jag återsåg Scotland och mitt hem.

Några kilometer från gården i Australia låg en liten billabong (källa) omgiven av några spretande buskar. Hit brukade jag rida på snälla Cobber när jag kände hemlängtan och ville vara ensam. Här kunde jag fälla de tårar jag inte vågade på gården. Var det något som aussiekillarna ogillade så var det mesar. Fast jag såg flera gånger hur det lyste vått i flera av dessa tuffa jackaroos ögonvrår när de läste brev hemifrån. Men det skulle de naturligtvis aldrig erkänna. Här läste jag också NannyMollys efterlängtade brev som jag fick minst ett av varje vecka. NannyMolly hade skött mig som sitt eget barn sedan jag var liten. NannyMolly är ett smeknamn, hon var från Irland och hette något helt annat. Jag älskade henne och vill  berätta om denna mycket speciella kvinna vid  senare tillfälle.

Cobber brukade frusta efter någon timme och knuffa till mig med nosen, ett tydligt tecken på att det var dags att rida tillbaks. En dag när jag närmade mig gården upptäckte jag en omisskännlig figur på verandan. NannyMolly, det var NannyMolly! Jag struntade i alla nyfikna jackaroos, bara flög av Cobber, sprang fram och försvann in i hennes famn. Hon ruskade om mitt oklippta hår och kysste mina kinder. Det var alltså dags att resa hem! Det blev ett väldigt avsked av alla med många avskedspresenter. Av gårdens hästkillar fick jag en äkta Australia Akubrahatt och ett skrivet intyg där jag förklarades vara en ”äkta Aussie”! Detta härliga intyg pryder inramat en hedersplats i min svenska bostad idag. Tankarna under minhemresa var så omtumlande att de inte kan omtalas i skrivna ord.

Jag återvände till Scotland men med Australia som en del i mitt hjärta, inte minst för lärdom och kärlek till hästar. Idag har vi på familjens gård många hästar av alle slag. Fem år senare steg jag in genom militarskolans portar. Min far var nöjd.

Redan vid infarten till mitt hem såg jag mycket folk väntande. Mina föräldrar och min storögda lillasyster stod utanför stora ingången och på gårdsplanen sågs vänner och kända anställda. Så steg ”den förlorade sonen” ut ur bilen, en yngling som hade växt lång för sin ålder och med begynnande muskler under khakidressens skjorta. På huvudet satt Akubrahatten med uppvikt brätte på ena sidan enligt Aussie-sed. Min mor log åt mig, så mötte jag min fars stränga blick och då skedde något som jag aldrig kommer att glömma, far sträckte på sig, hans högra arm kröktes och hans hand for upp mot uniformsmössan i ett elegant honnör. Jag nästan överväldigades av känslor när jag besvarade fars honnör.
Jag var hemma!

3 thoughts on “Pojke i två Världar

  1. doje

    Tack för din inbjudan, jag har ett stort nöje av att läsa dina berättelser ! Det är fascinerande att läsa om dina upplevelser, så annorlunda och spännande😉.
    Sköt om dig !
    Kram

    Svara
  2. Agath

    Hello Ian!
    Jo jag vet ju det och jag bugar och tackar att
    du fortfarande vill titta till mig ibland.Och
    att jag får länka till dig.
    Men Ian du vet ju jag älskar din Nanny Molly,du
    har ett så underbart sätt att skriva på.
    Ha det så bra tills vi hörs nästa gång.
    Kaksmulan Agath

    Svara
    1. Agath

      Förresten I)an!
      Vet du att nu äntligen har Ginza tagit hem Rob Roy,fast den var
      slut för tillfället så jag bara går och v äntar op den ska komma.
      Ha det gott.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s