Vad hände Curly Bob Del 2

Detta är hågkomster om en skotsk pojkes upplevelser på sina morföräldrars gård i Queensland, Australien, i början av 1980-talet. Pojken som det handlar om, det var jag.

Det florerade många rykten om denna ensling, men de som kände till hans förflutna höll tyst. Men en kväll då Mr Lindsay var på besök hos morfar berättade han den tragiska historien om Curly Bob. Jag tilläts lyssna men morfar förbjöd mig att yppa om detta för någon. Jag gav ett löfte som jag anser kan brytas nu efter så många år.

Här är Mr. Lindsays berättelse.
För  tjugo år sedan lekte livet för  Robert Landon. Han var delägare i en rad vinstgivande bilverkstäder i New South Wales och det  stundades också giftermål med affärskompanjonens vackra dotter. Robert var ett gott val, han var arbetsam, måttlig med sprit och rökte inte. Hans enda last var söta karameller. Han var nu på väg genom Queenslands outback för att lägga anbud på ett par bensinstationer även i denna delstat.

Farlig vila.
Det var milslånga tröttsamma sträckor att köra på den röda jorden. Tidigt en kväll stannade Robert vid en vattensamling för vilopaus. Han satte sig intill bilen under ett träd och öppnade en vattenflaska. Plötsligt, som en missil och utan förvarning, dök en stor krokodil upp ur vattnet, grep tag i Roberts ena ben och drog honom mot vattnet. Mannen kämpade emot men hade ingen chans mot det stora djuret. Nere i vattnet började krokodilen med ”dödsrullningen”, roterade med offret medan den skakade det för att knäcka benen för lättare munsbitar. Flaskan som Robert höll i sin hand gick sönder och som kanske av en händelse grävde dess skarpa kanter in i ena ögat på krokodilen.Plötsligt var Robert fri, han började krypa upp på stranden mot bilens trygghet. Han kom in i förarsätet men innan han hunnit stänga dörren var den rasande krokodilen framme och högg. Denna gång tog bettet i huvudet, Robert kände hur blodet rann i strömmar nerför ansiktet. I tumultet i det trånga utrymmet kom han åt tutan. Den gälla signalen distraherade besten som lossade på käftarna, Robert kom fri igen. Som genom en dimma såg han krokodilen kräla tillbaks mot vattnet med ett blodspår efter sig. Smärtorna tog på Roberts krafter, han sjönk in i medvetslöshetens befriande dvala.

Räddad.
Vad som hände sedan, fortsatte Mr Lindsay, var att en veterinär som var på väg till vår gård uppmärksammade Robert Landons bil. Väl framme vid den visade tydliga spår vad som skett. Krokodilen sågs inte till och veterinären bar den medvetslöse Robert till sin bil. Eftersom vår gård var närmast fördes han dit och flygande doktor anropades per radio. Robert Landon var mycket svårt skadad, han fördes till Brisbanes sjukhus där flera operationer väntade. Skalpen såväl som ena ögat och ena örat var bortslitna. Ena benet var illa sändertuggat men läkare lyckades rädda det från amputation.

När Roberts kompanjon fick reda på händelsen anlände han skyndsamt tillsammans med dottern. De visade snart tydligt sitt obehag över situationen och kom inte tillbaks. I stället mottog Robert ett brev där han tillkännagavs att något giftermål i detta läget inte var tänkbart. Han fick också besked om att eftersom hans arbetsförmåga betraktades som obefintlig var kompanjonskapet upphävt. Med brevet följde som ersättning för sitt kompanjonskap en check på en summa, skandalöst låg. I en djup depression godtog Robert läget, han hade ju inget att erbjuda nu.

Tiden gick, efter flera operationer haltade Robert ut från sjukhuset till en ny och hårdare verklighet. Han kom billigt över en gammal nersliten bensinstation i outback som han renoverade för sina sista pengar.Här hankade han sig fram med bensinförsäljning och enklare reperationer av motorer och maskiner. Det blev inget över till ”lyx”  förutom de älskade karamellerna. Hans efternamn föll i glömska, men på grund av han helt saknade hår kallades han på typiskt svart Aussiehumor ”Curly”, (Curly=krullhårig).

År 1996 inträffade en brand på hans bensinstation orsakad av en kunds osläckta cigarett. Här uppträdde Curly Bob som en hjälte då han med risk för sitt liv dök in i eldhavet och lyckades rädda en liten flicka ur en brinnande bil. Men bensinstationen gick inte att rädda, det mesta blev förstört.

Gubben levde som en eremit i resterna av den gamla bensinstationen. I en barack utrustade han en enkel verkstad och smedja där han lagade redskap åt bönder och boskapsägare. Ibland dök  han upp med sin gamla kantstötta bil i byn för att inhandla karameller. Som ett ödets ironi kan jag till sist berätta att bland de mest sålda och omtyckta karamellerna i Australien sedan länge heter ”Life Savers”, (Livräddare). Vågar man gissa att dessa ständigt ingått i Curly Bobs karamellkonsumsion!

Fair Dinkum
Ian

Fortsättning » Del 3

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s